Svensk ordbok 2009, webbversion
slarv
substantiv ~et
slarv·et●bristande noggrannhet och ordentlighet
komm.JFRcohyponymfusk 2cohyponymhafs
grovt slarvslarvet med säkerheten orsakade giftutsläppetbortalaget tog ledningen efter slarv i hemmaförsvaretslarv (med ngt/att+V)sedan ca 1750till 1slarva