Svensk ordbok 2009, webbversion

slarv substantiv ~et slarv·etbristande nog­grannhet och ordentlighet komm.JFRcohyponymfusk 2cohyponymhafs grovt slarvslarvet med säkerheten orsakade gift­utsläppetborta­laget tog ledningen efter slarv i hemmaförsvaretslarv (med ngt/att+V)sedan ca 1750till 1slarva