substantiv ~en ~ar
slicke|pott·en1mjuk, skaftförsedd skrapa
anv. vid matberedning o.d.
hush.sedan 1941till slicka och sv. dial. pott ’kruka’; jfr potta
2pekfinger
i barnspråk el. imiterat barnspråkmed.tummetott, slickepott, långeman, gullebrand och lille vickeviresedan 1823