Svensk ordbok 2009, webbversion

slug adjektiv ~t 1som har förmåga att hitta o­konventionella och o­väntade lösningar på problem av o­lika slag; ofta genom visst åsido­sättande av moraliska regler admin.psykol.JFRcohyponymlistigcohyponymförslagen en slug affärs­kvinna som behärskar börsspelet till full­ändningen slug förhandlare som lyckades få mot­parten dit hon villeäv. om handling o.d.en slug planngn gång äv.intellektuellt begåvad vard.han är professor i atom­fysik så han måste vara ganska slugsedan ca 1635 (i bet. ’klok; förståndig; lärd’)av lågty. slu, slug med samma betydelse, urspr. trol. ’glidande; smygande’ 2i vissa negerade ut­tryck som är vid sina sinnens fulla bruk admin.psykol.är du inte slug?sedan 1736