verb ~de ~t
slumr·ar●sova lätt
och kortvarigt
fysiol.babyn slumrade i hennes famn○äv.med partikel, särsk.in, till
falla i kortvarig sömn
han vaknade plötsligt men slumrade snart in på nytthon slumrade ofta till på föreläsningarnaslumra (in/till)sedan 1713sv. dial. slumra ’snava; göra ngt dåsigt’; trol. av lågty. slummern ’sova’
Subst.:slumrande;
slummer