Svensk ordbok 2009, webbversion
slu`tligen
adverb
slut·lig·en●som (markering av) slut
tid.JFRcohyponymomsider
slutligen tackade han sina medhjälpare och utbringade en skål○äv. med antydan om långvarig föregående processJFRcohyponymäntligen
slutligen fick hon tyst på klassensist och slutligensesist 1
sedan 1722