Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
smäll·en1hård knall
ibl. i samband med explosion
Nollpisksmällen kraftig smällrullgardinen for upp med en smäll○äv. om föremål e.d. som ger ifrån sig sådant ljud vid användningpåsksmällpå smällengravidstarkt vard.
de hade bara varit tillsammans i en månad när hon blev på smällen
sedan 15922hårt (ljudligt) slag
NollJFRcohyponymslag 1
stjärnsmällhan fick en smäll i huvudet så att han svimmade○äv. bildligtsvårt bakslag
skattesmällen ekonomisk smällbeslutet om nedläggning var en fruktansvärd smällfå smäll på fingrarna
bli rättadofta på ett genant sätt
företaget har fått smäll på fingrarna för dålig etik i samband med uppköpet av konkurrenten
ge ngn smäll på fingrarnarätta ngnofta på ett genant sätt
marknadsdomstolen gav företaget smäll på fingrarna för att ha använt vilseledande reklam
slå två flugor i en smällsefluga 1
sedan 1605
substantiv ~et
smäll·et●(lätt) aga
komm.JFRcohyponymsmisk
förr fick barnen ofta smäll när de hade varit olydigasedan ca 1685