Svensk ordbok 2009, webbversion

1smärt`a substantiv ~n smärtor smärt·anplågsam fysisk känsla ofta orsakad av slag el. tryck el. av sjukdom med.JFRcohyponym2lidandecohyponym1plågacohyponym1pinacohyponymvärk smärtförnimmelsesmärtlindringmuskelsmärtorryggsmärtorlindra smärtandöva smärtanpatienten vred sig av smärtaäv. bildligt om plågsam psykisk förnimmelseJFRcohyponymsorgcohyponymsaknad 2 den smärta man känner när en an­hörig går bortsedan 1631av lågty. smerte med samma betydelse; ur en indoeur. ord­rot med bet. ’bita’; jfr smart
2smärt`a verb ~de ~t smärt·argöra ont med.JFRcohyponymvärka såret i pannan smärtadedet smärtade i sidanäv. bildligtgöra sorgsen eller bedrövad det smärtade mig att höra att hon har gått bortsmärta (ngn)sedan 1713av lågty. smerten med samma betydelse Subst.:smärta