Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. småborgarn, plur. ~, best. plur. småborgarna
små|borg·ar·en●person som tillhör den lägre medelklassen
samh.yrk.JFRcohyponymborgare 1
○ofta med tonvikt på (förment) trångsynta el. konservativa värderingarnedsätt.småborgarsjälhan vill gärna framträda som socialist, men egentligen är han en småborgare○urspr. om mindre hantverkare el. handlare i stadJFRcohyponymborgare 3
sedan 1730