Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
smed·en●person som (yrkesmässigt) smider
tekn.yrk.klensmedsilversmedvapensmedvara sin egen lyckas smedsjälv skapa sin lyckaoch framgång i livetsedan 1000-taletrunsten, Ovansjö, Gästrikland (Sveriges runinskrifter)runform smiþa (plur.), fornsv. smiþer, smedher; gemens. germ. ord; urspr. ur en ordrot med bet. ’skära; hugga’