Svensk ordbok 2009, webbversion

sme`knamn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en smek|­namn·etnamn som inte är dop­namn och som ngn kallas för i förtroliga samman­hang språkvet.JFRcohyponymöknamncohyponymvedernamncohyponymtillnamn han var känd i hem­staden under smeknamnet ”Drutten”(ngns) smeknamn, smeknamnet (på ngn)sedan 1805