Svensk ordbok 2009, webbversion

smet se1smita
smet substantiv ~en ~er smet·enhop­rörd, mer eller mindre flytande blandning av mat­varor, av­sedd att gräddas e.d. kokk.köttbullssmetpannkakssmetsockerkakssmeten tjock smetvispa smetenröra smeten slätforma smeten till runda bullaräv. ngt ut­vidgaten smet av alger på kölenen smet (av ngt)mitt i smetennära händelsernas centrumkontoret ligger på en av de stora affärs­gatorna, allt­så mitt i smeten sedan 1603 i sin nu­tida bet.jfr fornsv. smit ’smuts­fläck’; till 1smita 2, med an­slutning till smeta