Svensk ordbok 2009, webbversion
smi`da
verb smidde smitt, pres. smider
smid·er●bearbeta (metall) genom att hamra och pressa
ev. efter uppvärmning
tekn.smidbarsmida knivar○äv. med tonvikt på resultatettillverka (metallföremål) genom hamring och pressning
smida nycklarett par smidda järngrindar○äv. bildligttänka ut, utforma
de smidde planer inför mötetsmida ngt (till ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. smidh(i)a; nord. ord, besl. med smed, smidig
Subst.:vbid1-328331smidande,
vbid2-328331smidning;
smide,
vbid4-328331smideri