Svensk ordbok 2009, webbversion

smuts substantiv ~en smuts·en●partiklar eller fläckar av främmande, o­önskade ämnen t.ex. lera el. (djur)exkrementer hyg.JFRcohyponymlortcohyponymorenlighet smutsbrunsmutsfläckfå smuts på byxornatvätta bort den värsta smutsen○äv. bildligt i ut­tryck för andligt förfall, o­moral o.d.smutslitteraturhennes namn släpades i smutsenalla ideal trampades i smutsensedan 1728av ty. Schmutz med samma betydelse, urspr. ’fuktig smuts’