Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n snärpor
snärp·an●mycket grovt hagelkorn
jakt.SYN.synonymvarghagel
snärpladdadsedan 1827av samma urspr. som 2snärp
verb snärpte snärpt, pres. snärper
snärp·er●låta strävt
om vissa fåglar
zool.en snärpande kornknarrsnärpasedan 1887av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-331965snärpande;
1snärp