Svensk ordbok 2009, webbversion

snål adjektiv ~t 1över­drivet sparsam med ut­gifter el. med att ge bort el. ut ngt admin.psykol.JFRcohyponymgirigcohyponymgnetigcohyponymnärigcohyponym1snikencohyponymsparsam 1 småsnålkommunen var snål med an­slagen till kulturen○äv. om yttring av så­dan sparsamhetett snålt an­bud○äv. i fråga om (brist på) mänsklig om­tanke e.d.åter­hållsam en chef som är snål med berömsnål (med ngt/att+V), snål (mot ngn/ngt)sedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. snal ’glupsk; snål’; jfr sv. dial. snåla ’snappa åt sig; glupskt förtära; snåla’ 2som nätt och jämnt räcker till om (ringa) mängd, om­fång e.d. utstr.JFRcohyponym2knappcohyponymsparsam 2cohyponymotillräcklig ett snålt sol­skenett snålt ut­rymme○äv. om for­don, maskin o.d. el. om varaofta i sammansättn. som förbrukar eller inne­håller liten mängd av visst slag bensinsnålkalorisnål○äv. (i adverbiell an­vändning)i så rak linje som möjligt ofta i sport­sammanhangJFRcohyponymsnäv 1 ta kurvan snåltsegla snålt○i sport och spel äv.försiktig utan risk­tagande o.d. borta­laget spelade till­knäppt och snålt (adv.)sedan 19033pinande (och kall) om vind meteorol.snålblåsten snål nordandet blåste snålt över fjällplatån (adv.)○äv. om väder med så­dan vindett snålt marsväder○äv. bildligt om andlig atmosfär e.d.snåla politiska vindarsedan ca 1870