verb snöpte snöpt, pres. snöper
snöp·er1(andligen) stympa
Nollsnöpa debattenkrafter som ville snöpa yttrandefrihetensnöpa ngtsedan 1883fornsv. snöpa, urspr. ’knipa av; klämma’; besl. med snoppa
2kastrera
åld.med.snöpa ngnsedan förra hälften av 1300-taletUplands-LagenSubst.:vbid1-332161snöpande,
vbid2-332161snöpning