Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
snör·et●grovt, starkt garn av natur- eller syntetfibrer
vanligen anv. för om- el. fastbindning av större föremål, men äv. som prydnad
hush.JFRcohyponymlinacohyponymrep 1
hampsnörepersiennsnöreskosnöresnörnystanslå ett snöre om paketetett rött paket med vita snörenhon drog kälken efter sig i ett långt snöresedan 1430–50Hertig Fredrik av Normandiefornsv. snöre; gemens. germ. ord, besl. med sno