Svensk ordbok 2009, webbversion

snick`ra verb ~de ~t snick·rarofta med partikel, särsk.ihop, till till­verka (före­mål) i trä tekn.snickra stolarmor­far stod och snickrade i bodenäv.bearbeta trä­föremål äv. bildligtsätta samman av många o­lika delar snickra i­hop en plansnickra till ett programsnickra (ngt), snickra (ihop/till ngt)sedan 1626till fornsv. snikka med samma betydelse; av lågty. sniddeken; till snida Subst.:vbid1-331234snickrande, vbid2-331234snickring; snickeri