Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv sniket snikna
snik·en●som har starkt habegär
admin.psykol.JFRcohyponymsnål 1cohyponymgirig
hon är så sniken att hon knappast unnar syskonen någonting○äv. om handling e.d.en sniken blicksniken (efter ngt)sedan mitten eller senare hälften av 1400-taletSvensk Järteckens Postillafornsv. snikin
substantiv,
best. f.
snik·enstå på snikenstå i undanskymd men hotande position, nära motståndarlagets målsärsk. i fotbollvard.
i knattefotbollen kunde han göra många mål genom att stå på sniken, men det gick inte när de började spela med offsideregeln
sedan trol. åtm. 1950-talet