Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
snip·en1pip
särsk. med tanke på den spetsiga formen
hush.sese1pip
gräddkannans snipsedan 1894till sv. dial. snippa ’tillspetsa; tränga ihop’; besl. med snibb
2ett gracilt halvgräs med trådfina bladskivor och ensamt, gulbrunt ax med blommor
bot.snip tillhör samma släkte som sävsedan 1755se 1snip 1
substantiv ~en
snip·en●en smittsam sjukdom hos hästdjur
veter.SYN.synonymrots
sedan 1775besl. med no. dial. snippa ’snyfta’; trol. av ljudhärmande urspr.