Svensk ordbok 2009, webbversion

snoppa [snåp`a] verb ~de ~t snopp·arskilja av spetsen på NollJFRcohyponymsnopp 2 snoppa cigarren innan du tänder denäv. ut­vidgatta bort ut­skjutande, o­nyttig del av ngt snoppa krus­bärstearin­ljusen måste snoppassnoppa ngtsedan 1649sv. dial. snoppa ’skära av’; besl. med snöpa Subst.:vbid1-331511snoppande, vbid2-331511snoppning