substantiv ~n äv. vard. snyltarn, plur. ~, best. plur. snyltarna
snylt·ar·en●person som snyltar
psykol.yrk.SYN.synonymsnyltgäst
JFRcohyponymparasit
en snyltare som skördar vad andra har sått○äv. om växt el. djur som lever på sådant sättsedan ca 1755