Svensk ordbok 2009, webbversion

soffliggare [såf`-] substantiv ~n äv. vard. soffliggarn, plur. ~, best. plur. soffliggarna soff|­ligg·ar·enslö person som ofta sitter el. ligger och vilar sig psykol.yrk.ofta mer el. mindre bildligtperson som inte ut­nyttjar sin röst­rätt vid val ibl. skämts.soffliggarna blev det näst största ”partiet” med drygt 25 procentsedan 1843