Svensk ordbok 2009, webbversion
[såf`-]
substantiv ~n äv. vard. soffliggarn, plur. ~, best. plur. soffliggarna
soff|ligg·ar·en●slö person
som ofta sitter el. ligger och vilar sig
psykol.yrk.○ofta mer el. mindre bildligtperson som inte utnyttjar sin rösträtt
vid val
ibl. skämts.soffliggarna blev det näst största ”partiet” med drygt 25 procentsedan 1843