Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
somn·ambul●som lider av somnambulism
admin.med.○äv. om handling e.d.somnambult beteendesedan 1787av fra. somnambule med samma betydelse; till lat. som´nus ’sömn’ och ambula´re ’vandra’; jfr ambulera, sömn
substantiv ~en ~er
somn·ambul·en●sömngångare
psykol.yrk.sedan 1787