Svensk ordbok 2009, webbversion

sona´t substantiv ~en ~er son·at·enkomposition i flera satser med en sats i sonat­form vanligen av­sedd för ett el. ett få­tal instrument och med tre el. fyra satser musikpianosonatviolinsonatBachs sonater för solocellosedan 1773av ita. (canzone) sonata med samma betydelse, till canzone ’sång; instrumentalkomposition’ och sonare ’ljuda’; jfr sonant