Svensk ordbok 2009, webbversion

sonor [´r] adjektiv ~t son·orsom ljuder med stark och vacker klang särsk. om stämma musikJFRcohyponymklangfull spec. äv. om språk­ljudmest sonora är vokalerna”l” och ”r” är sonora konsonantersedan 1790via fra. av lat. sono´rus ’ljudande’; jfr sonant