Svensk ordbok 2009, webbversion

sopra´n substantiv ~en ~er sopr·an·enkvinno- eller goss­röst i det högsta stämläget musikJFRcohyponymalt sopransolistmezzosopranhon har en vacker sopranäv. om mot­svarande personde är sju sopraner i körenäv. i fråga om instrumenti sammansättn. sopranflöjtsopransaxofonsedan 1814av ita. soprano ’som ligger överst; sopran’; besl. med 1suverän