[så`rla]
verb ~de ~t
sorl·ar●ljuda med sorl
om vatten o.d.
komm.kölvattnet sorlade muntert○äv. om person el. (ofta) gruppJFRcohyponymstimma 1
klassen slutade sorla när rektorn kom insorlasedan 1587sv. dial. sorla; av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-334351sorlande;
sorl