Svensk ordbok 2009, webbversion

sovel [´-] substantiv sovlet sovl·etmat för­utom bröd eller potatis t.ex. på­lägg, kött el. fisk kokk.det var ont om sovel till brödetsedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. sofl, suffl; gemens. germ. ord, trol. med grundbet. ’mjölk­mat’; besl. med soppa, supa