Svensk ordbok 2009, webbversion

spän`ta verb ~de ~t spänt·arskära eller hugga ut stickor; ur ved­trä e.d. skogsbr.JFRcohyponymsplinta späntstickorspäntvedspänta stickor till ved­spisenspänta ngtsedan 1736sv. dial. spänta; nära besl. med spån Subst.:vbid1-338928späntande, vbid2-338928späntning