Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
spak·en●stång (med handtag) som används för att styra maskin
ofta med hävstångseffekt
instr.tekn.styrspakväxelspaksitta vid spakarnasköta spakarna○äv. bildligt i uttryck för ledande funktionNN är ordförande, men egentligen är det ON som håller i spakarnasedan ca 1740trol. av lågty. spake med samma betydelse; trol. besl. med spagat
adjektiv ~t
●som skrämts eller påverkats till svaghet eller medgörlighet
admin.psykol.JFRcohyponymfogligcohyponymbeskedligcohyponymtam
hon var bra spak efter tandläkarbesökethan såg ganska spak ut efter all kritiken○äv. om handling e.d.hans spaka eftergivenhet för henne○äv. bildligt om vattendraglugnt flytande
spakvattensedan 1385Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. spaker ’klok; spak’; besl. med speja; jfr späka