Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
spankul·er·ar●ibl. med partikel, särsk.omkring
promenera lugnt och bekymmerslöst
NollJFRcohyponymflaneracohyponymspatseracohyponymstrosacohyponymströva
de spankulerade omkring på stanspankulera (ngnstans)sedan 1835sv. dial. spankulera, till spanka ’gå med styva ben’ under påverkan av spekulera
Subst.:vbid1-334846spankulerande