Svensk ordbok 2009, webbversion
[spa´tsi-]
substantiv spatiet spatier
spati·et●mellanrum
bok.○spec.mellanrum mellan bokstäver vid spärrning
el. mellan ord i normal typografi
○spec. äv. om anatomiska hålrum, t.ex. revbensmellanrumsedan 1524av lat. spat´ium ’sträcka; avstånd; mellanrum’; jfr spatsera