Svensk ordbok 2009, webbversion
specia
`
lbegåvning
substantiv
~en ~ar
speci·al|be·gåv·ning·en
●
begåvning på ett speciellt område
psykol.
yrk.
matematisk specialbegåvning
○
äv. om motsvarande person
hon är en specialbegåvning
sedan 1921