Svensk ordbok 2009, webbversion

specialis´t substantiv ~en ~er speci·al·ist·enperson som är expert på visst om­råde som vanligen har att göra med hans/hennes yrke yrk.SYN.synonymfackman MOTSATSantonymgeneralist en specialist på skatte­lagstiftningsärsk. med.MOTS.antonymallmänpraktiker specialistkompetensspecialistvårdhudspecialistspecialist på in­värtes sjukdomarhan gick till vård­centralen och blev remitterad till en specialistäv. skämts. om person som ofta gör ngthan är specialist på att välta blom­krukorhon är specialist på att göra bort sigen specialist (i/på ngt), en specialist (på att+V)sedan 1871till 2special