Svensk ordbok 2009, webbversion

speciell´ adjektiv ~t speci·ellsom har ett visst, väl preciserat inne­håll el. en väl preciserad form el. ett visst syfte admin.af.psykol.MOTSATSantonymallmän 2 JFRcohyponymspecifikcohyponymsärskild 1 hon ringde honom av en speciell an­ledningman ska an­vända en speciell kod för att komma in genom portenbussarna körde i de speciella buss­filernaäv.som är på sitt eget sätt han har ut­vecklat en speciell tal­teknik med långa pauserhästar har en all­deles speciell lukthan har en speciell för­kärlek för kattercigaretten hade en speciell smakäv. med positiv bi­betydelsedet är en all­deles speciell dag i­dagäv.sär­egen, konstig JFRcohyponymapart hon är lite speciell, men man vänjer sigspeciell (för ngn/ngt)sedan 1745av ty. speziell med samma betydelse; urspr. samma ord som 2special