substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
spegel|glas·et●spegelyta av glas
vanligen inramad
heminr.det blänkte i spegelglasetputsa spegelglasetsedan ca 1520Peder Månssons skrifter (Nordling)fornsv. speghilglas
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
spegel|glas·et●spegelyta av glas
vanligen inramad
heminr.det blänkte i spegelglasetputsa spegelglasetsedan ca 1520Peder Månssons skrifter (Nordling)fornsv. speghilglas