Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
spink·ig●mycket tunn
om person el. kroppsdel (särsk. arm el. ben)
admin.form.med.JFRcohyponym1mager 1cohyponymklen 1cohyponympinnig
en spinkig liten pojke○äv. bildligt om föremållåga spinkiga trädett spinkigt och rangligt bordsedan 1639sv. dial. spinkig, trol. till en ombildn. av spikka ’göra smal som en träflisa’; besl. med 1spik