Svensk ordbok 2009, webbversion

spju`tspets substantiv ~en ~ar spjut|­spets·enspets på spjut ofta av metall; förr ofta av ben el. horn mil.äv. bildligt om främsta enhet el. person i kampanj, offensiv e.d.hon var partiets spjutspets i EU-kampanjenspec. i lagbollspel, särsk. fot­boll, om mycket offensiv och mål­farlig spelaretack vare lagets spjutspets lyckades de besegra serie­ledarna med hela 3-0sedan 1820; i bildlig anv. (sport) åtm. sedan 1976