Svensk ordbok 2009, webbversion
split
`
sa
verb
~de ~t
splits·ar
●
fläta ihop
ändar av tågvirke
sjö.
splitsa ngt/ngra
sedan 1741
av lågty., nederl.
splitsen
’riva upp; klyva; splitsa’; jfr
split
,
1
splittra
Subst.:
vbid1-336863
splitsande
,
vbid2-336863
splitsning
verb ~de ~t
splits·ar●fläta ihop
ändar av tågvirke
sjö.splitsa ngt/ngrasedan 1741av lågty., nederl. splitsen ’riva upp; klyva; splitsa’; jfr split, 1splittra
Subst.:vbid1-336863splitsande,
vbid2-336863splitsning