Svensk ordbok 2009, webbversion

sprätt substantiv ~en ~ar sprätt·en1man som upp­träder i över­drivet eleganta kläder ngt ned­sätt.psykol.yrk.JFRcohyponymsnobb sedan 1734till 1sprätta 2i vissa ut­tryck livlig aktivitet NollJFRcohyponymfart 1cohyponymsnärt 3 sätta sprätt på till­varonspec. i ut­tryck för ekonomisk aktivitet, ibl. med an­tydan om slöseriinstitutionen hade fått s.k. utvecklings­pengar som det gällde att sätta sprätt påhon satte snabbt sprätt på de ärvda pengarnasedan 1915