Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
språk·et1mänskligt system för kommunikation, känslouttryck och konstnärliga ändamål
med en uppsättning ord och ordförbindelser som kombineras enl. vissa grammatiska regler
språkvet.språkförmågaspråkljudspråkteorispråkvetenskapspråket är unikt för människanhur det lilla barnet lär sig språket är en olöst gåta○särsk. om enskilt sådant systemspråklärarenationalspråkbehärska svenska språket i tal och skriftundervisning i främmande språk○äv. om del el. särsk. variant av sådant system; ibl. med tonvikt på korrekthetbarnspråkfackspråkkvinnospråklagspråktidningsspråkvårda sitt språkdet tog henne flera böcker att hitta sitt eget språk○äv. om annat mänskligt kommunikationsmedel el. om djurs kommunikationsmedelformspråkprogramspråksymbolspråkbinas språkhundarnas språk○äv. bildligt om (annat) sätt att uppfattas el. uttrycka sigkärlekens språkdet var som om de inte talade samma språk längre(på) ett språkagglutinerande språkspråk där (flera) ordbildningselement (utan större förändring) fogas till ordstamså att ibland mycket långa ord bildasanalytiska språkspråk där ordens inbördes förhållande anges med fristående ord eller bestämd ordföljdoch inte genom ordböjningett dött språkett språk som inte längre talas
latin anses vara ett dött språk
flekterande språk
språk med väl utvecklad böjningsmorfologimen ofta med oklara gränser mellan stam och affix
latin är ett typiskt flekterande språk där ordböjningen kompliceras av till exempel stamväxlingar
romanska språkde språk som härstammar från latinetom bl. a. franska, italienska och spanskasyntetiska språkspråk där ordens inbördes förhållande anges huvudsakligen genom ordböjningtala sitt tydliga språkha entydig innebörd och vara lätt att utläsa
museets besökssiffror talar sitt tydliga språk – kulturturism är något att räkna med
ut med språket!
tala om vad du vet!
stå inte där och tig! Ut med språket bara!
ärans och hjältarnas språksvenska språketofta iron.
vi är inne i en spännande utveckling där många nya brukare tar sig an ärans och hjältarnas språk och ger det ny färg
sedan 1409 (i sammansättn. bur-)kungörelse utfärdad av prästen vid helgeandshuset i Stockholm Hemming Holmstensson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. sprak (i bursprak); av lågty. sprake ’tal; samtal; språk’; av ljudhärmande urspr.; trol. besl. med spraka; jfr burspråk
2vanligen i vissa sammansättn.
kortare språkligt uttryck
med pregnant innehåll
språkvet.bibelspråkordspråktänkespråkvalspråksedan 1591