Svensk ordbok 2009, webbversion

språk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en språk·et1mänskligt system för kommunikation, känslo­uttryck och konstnärliga ända­mål med en upp­sättning ord och ord­förbindelser som kombineras enl. vissa grammatiska regler språkvet.språkförmågaspråkljudspråkteorispråkvetenskapspråket är unikt för människanhur det lilla barnet lär sig språket är en o­löst gåtasärsk. om en­skilt så­dant systemspråklärarenationalspråkbehärska svenska språket i tal och skriftunder­visning i främmande språkäv. om del el. särsk. variant av så­dant system; ibl. med ton­vikt på korrekthetbarnspråkfackspråkkvinnospråklagspråktidningsspråkvårda sitt språkdet tog henne flera böcker att hitta sitt eget språkäv. om annat mänskligt kommunikations­medel el. om djurs kommunikations­medelformspråkprogramspråksymbolspråkbinas språkhundarnas språkäv. bildligt om (annat) sätt att upp­fattas el. ut­trycka sigkärlekens språkdet var som om de inte talade samma språk längre(på) ett språkagglutinerande språkspråk där (flera) ordbildningselement (utan större förändring) fogas till ord­stamså att ibland mycket långa ord bildasanalytiska språkspråk där ordens in­bördes förhållande an­ges med fri­stående ord eller bestämd ord­följdoch inte genom ordböjningett dött språkett språk som inte längre talaslatin an­ses vara ett dött språk flekterande språk språk med väl ut­vecklad böjningsmorfologimen ofta med oklara gränser mellan stam och affixlatin är ett typiskt flekterande språk där ord­böjningen kompliceras av till exempel stamväxlingar romanska språkde språk som här­stammar från latinetom bl. a. franska, italienska och spanskasyntetiska språkspråk där ordens in­bördes förhållande an­ges huvud­sakligen genom ord­böjningtala sitt tydliga språkha en­tydig inne­börd och vara lätt att ut­läsamuseets besöks­siffror talar sitt tydliga språk – kultur­turism är något att räkna med ut med språket! tala om vad du vet!stå inte där och tig! Ut med språket bara! ärans och hjältarnas språksvenska språketofta iron.vi är inne i en spännande ut­veckling där många nya brukare tar sig an ärans och hjältarnas språk och ger det ny färg sedan 1409 (i sammansättn. bur-)kungörelse utfärdad av prästen vid helgeandshuset i Stockholm Hemming Holmstensson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. sprak (i bursprak); av lågty. sprake ’tal; sam­tal; språk’; av ljud­härmande urspr.; trol. besl. med spraka; jfr burspråk 2vanligen i vissa sammansättn. kortare språkligt ut­tryck med pregnant inne­håll språkvet.bibelspråkordspråktänkespråkvalspråksedan 1591