Svensk ordbok 2009, webbversion
språ
`
klära
substantiv
~n språkläror
språk|lär·an
●
(lärobok i) grammatik
språkvet.
en svensk språklära
sedan 1753
substantiv ~n språkläror
språk|lär·an●(lärobok i) grammatik
språkvet.en svensk språklärasedan 1753 substantiv ~n språkläror
språk|lär·an●(lärobok i) grammatik
språkvet.en svensk språklärasedan 1753