Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
spröt·et●långt smalt föremål som sticker ut från ngt
sjö.zool.JFRcohyponympinnecohyponym1sticka
bogsprötparaplyspröt○spec. om antenn (t.ex. hos insekt), tentakel (t.ex. hos snigel) el. borst (hos växt)känselsprötsnigeln drog in sina sprötkorn har långa sprötsedan ca 1500Josua bok, Domare bokenfornsv. sprot, spröt; besl. med spri, 2spruta