verb ~de ~t
sprint·ar●ofta med partikel, t.ex.ifrån, in, iväg, ut
springa snabbt
vard.sport.hon sprintade ifrån backen och kom helt fri med målvaktensprintasedan 1924av eng. sprint med samma betydelse; av nord. urspr., jfr sv. dial. sprint ’språng, hopp’
Subst.:vbid1-337539sprintande