adjektiv ~t
ständ·ig●som pågår utan avbrott
under viss tidsperiod
admin.tid.JFRcohyponymoavbrutencohyponymidelig
en ständig kamp för tillvaronsom ensamstående mamma kände hon en ständig orounder vinterhalvåret är det ständig natt norr om polcirkeln○äv. om personsom alltid fyller viss funktion
Akademiens ständige sekreteraresedan 1617av ty. ständig, lågty. stendich med samma betydelse, till stand ’stående; bestånd’; jfr bestånd, 1stånd