Svensk ordbok 2009, webbversion
stäng`a
verb stängde stängt, pres. stänger
stäng·er1ibl. med partikelntill, utan större betydelseskillnad
föra till sådant läge att visst (innanför liggande) utrymme avskiljs från direkt kontakt med omgivningen
NollMOTSATSantonymöppna 1
JFRcohyponymtillslutacohyponym3sluta 1
stänga (till) fönsterluckornastänga och låsa ytterdörrenstänga locket på kistanstänga dörren till sovrummetstäng fönstret, det drar!det gick inte att stänga bagageluckan○äv. med avs. på utrymme e.d.stänga skafferietstäng munnenstänga ögonen○äv. med avs. på innehåll i utrymme, ofta personofta med partikel, särsk.in, ute
de stängde in pojken i garderobenhan lyckades stänga in motspelaren i ett hörnstänga ute kylan○äv. bildligthon kände att hon stängdes ute från gemenskapenstänga (till) ngt, stänga (in/ute) ngn/ngt (ngnstans)sedan 1352lagmansbrev utfärdat i Åbo om nyttjande av kvarndamm (Arwidsson)fornsv. stängia; bildn. till stång
2avsluta sin verksamhet
om affär, restaurang, fabrik etc.; vanligen för dagen, för säsongen e.d.
NollMOTSATSantonymöppna 2
stängdagsde flesta butiker stänger klockan 6restaurangen har stängt på söndagarstängt för reparationstänga (TID)sedan ca 18153ibl. med partikel, särsk.för
hindra rörelse i viss riktning
genom att placera ut spärr
NollSYN.synonymspärra 1
JFRcohyponymblockera 1
stänga för öppningende stängde vägen för honomstänga (för) ngtsedan 1604Subst.:vbid1-347867stängande,
stängning