Svensk ordbok 2009, webbversion

stäng`a verb stängde stängt, pres. stänger stäng·er1ibl. med partikelntill, utan större betydelse­skillnad föra till så­dant läge att visst (innan­för liggande) ut­rymme av­skiljs från direkt kontakt med om­givningen NollMOTSATSantonymöppna 1 JFRcohyponymtillslutacohyponym3sluta 1 stänga (till) fönster­luckornastänga och låsa ytter­dörrenstänga locket på kistanstänga dörren till sov­rummetstäng fönstret, det drar!det gick inte att stänga bagage­luckanäv. med avs. på ut­rymme e.d.stänga skafferietstäng munnenstänga ögonenäv. med avs. på inne­håll i ut­rymme, ofta personofta med partikel, särsk.in, ute de stängde in pojken i garderobenhan lyckades stänga in mot­spelaren i ett hörnstänga ute kylanäv. bildligthon kände att hon stängdes ute från gemenskapenstänga (till) ngt, stänga (in/ute) ngn/ngt (ngnstans)sedan 1352lagmansbrev utfärdat i Åbo om nyttjande av kvarndamm (Arwidsson)fornsv. stängia; bildn. till stång 2av­sluta sin verksamhet om affär, restaurang, fabrik etc.; vanligen för dagen, för säsongen e.d. NollMOTSATSantonymöppna 2 stängdagsde flesta butiker stänger klockan 6restaurangen har stängt på sön­dagarstängt för reparationstänga (TID)sedan ca 18153ibl. med partikel, särsk.för hindra rörelse i viss riktning genom att placera ut spärr NollSYN.synonymspärra 1 JFRcohyponymblockera 1 stänga för öppningende stängde vägen för honomstänga (för) ngtsedan 1604Subst.:vbid1-347867stängande, stängning