Svensk ordbok 2009, webbversion

stå`tlig adjektiv ~t ståt·lig●mycket stor och imponerande om före­teelse, särsk. byggnad e.d. admin.allmän värderingJFRcohyponympraktfullcohyponymstorslagen ett ståtligt palatsen ståtlig parad­gataen gammal ek med ståtlig kronaen ståtlig procession○äv. om person el. djur, med ton­vikt på längd, väl­växthet etc.JFRcohyponymstiligcohyponymtjusig en ståtlig karlen ståtlig vit springare○äv. om abstrakta före­teelserslottet erbjöd en ståtlig an­blickhan bar det ståtliga namnet Alexander Bonaparte Caesar○spec. med an­tydan om slöserihan hade skaffat sig ståtliga vanorståtlig (att+V)sedan 1542till ståt