Svensk ordbok 2009, webbversion
stö`pa
verb stöpte stöpt, pres. stöper
stöp·er1framställa genom att låta flytande massa stelna till viss skepnad
ibl. genom att hälla i form
hush.JFRcohyponymgjuta 2
stöpa kulor av bly○spec. om att framställa stearinljus genom att doppa vekar i smält stearinstöpa ljus till julstöpa ngtvara stöpt i samma formse1form
sedan ca 1430Själens tröstfornsv. stöpa ’hälla; gjuta; stöpa’; nord. ord, besl. med 1stupa
2blöta säd i vatten för att påskynda groning eller förbereda betning
jordbr.JFRcohyponym1beta 3
stöpa ngtsedan ca 1645Subst.:vbid1-348171stöpande,
vbid2-348171stöpning;
stöp (till 1)